itsajustinbieberstory - tar bort bloggen.

Jag gjorde ju en blogg med en engelsk novell - itsajustinbieberstory - men jag tar bort den bloggen igen. Den kommer fortfarande finnas kvar på justinbieberfanfictions och tumblr, dom tar jag inte bort, det är bara bloggen.

Btw, om ni vill ha Part 59 kommentera som galningar! Det väntar bara på att få läggas upp! ;)

Part 59 - färdigt.

Som rubriken lyder, Part 59 är färdigt. Men jag lägger inte upp det förens ni har kommenterat MASSOR! Kom igen, jag vet att ni kan!
 
Ju fler kommentarer, desto snabbare får ni Part 59 ;)

Ville bara säga...

Jag ville bara säga det att det som hände i förra kapitlet är inte "den stora händelsen" som jag planerat. Ville bara säga det ^^


Part 58: I don't like him.

Last Chapter:
 
Jag var inte sur på honom och kanske jag överreagerade just nu men jag ville verkligen veta vem den där Jess är och jag hatade att han log när han läste meddelandet.
Efter ett tag hörde fortfarande hur Justin skrev på sin telefon och jag kände att sömnen började ta över. Plötsligt kände jag Justins arm om min midja som drog mig närmare honom. Hans andetag träffade min nacke och jag hörde honom säga något.
"Du är faktiskt den vackraste tjejen jag någonsin sett"
Med de orden som snurrade runt i mitt huvud så somnade jag med ett leende på läpparna.
 
.
 
Kl nio på morgonen så fick höga skratt mig att öppna ögonen sakta. Hotellrummets vänstra vägg var det första jag såg. Jag sträckte på mig och blev lite förvånad när jag inte såg att Justin låg bredvid mig. Jag hörde samma höga skratt inne ifrån hotellrummets "vardagsrum". Jag kunde lätt höra Justin, Ryan och Chaz's skratt men sedan fanns det två till som jag aldrig hade hört förut. Ett tjej skratt och sedan ett skratt som tillhörde en till kille. Jag hade ingen lust att ta reda på vilka de var så jag gick tyst in i badrummet med min väska och gjorde mig redo för dagen.
 
När jag kom ut så hade jag tagit på mig mina turkosa jeans shorts och min vita långarmad, gått på toa och släppt ner mitt hår som låg i svaga vågor över mina axlar. Jag orkade inte sminka mig.
Jag tog upp min telefon från nattduksbordet och såg att jag hade ett missat samtal från Antonio, min pappa och en massa sms från Hayley. Eftersom att jag inte hade pratat med min pappa på ett tag och inte hade någon lust att prata med varken Antonio eller Hayley just nu så letade jag upp pappas nummer i kontaktlistan och ringde honom sedan. Bara efter tre signaler så svarade han.
"Lucy gumman! Äntligen" Utbrast han glatt så fort han hade svarat. Ett flin spred sig på mina läppar.
"Hej papà" Sa jag så lågt jag kunde för att de andra inte skulle höra.
"Hur är det i Texas?"
"Bra. Mormor gör sin fantastiska mat, som vanligt och morfar över anstränger sin rygg, som vanligt"
Pappa skrattade. Jag log för mig själv och satte mig ner på golvet med sängen som ryggstöd.
"Om morfar inte slutar upp med att över anstränga sin rygg så kommer vi snart få köra in med honom till sjukhuset, igen" Suckade pappa och jag nickade även om han inte kunde se det.
"Förresten Lucia, ehm dina bröder berättade någon intressant igår" Sa pappa plötsligt och jag stelnade till. Hade dom berättat om Justin? Jag skrattade nervöst och harklade mig.
"Vad för något?"
"De berättade att du hade följt med Justin Bieber till Dallas. Något du vill berätta för mig?"
Jag hade inget annat val än att berätta, jag kunde inte ljuga för pappa, inte ens över telefon. Men precis när jag öppnade munnen för att säga något såg jag att dörren till rummet öppnade sig och Justin uppenbarade sig.
"Öhm, Papà jag kan inte riktigt prata nu men jag ringer dig ikväll" Sa jag snabbt och log mot Justin.
"Oh okej, hej då gumman. Jag älskar dig"
"Hejdå Papà, älskar dig med" Rabblade jag upp innan jag avslutade samtalet och såg upp mot Justin som hade ställt sig framför mig nu.
"För det första, god morgon. För det andra, varför har du inte sagt att du var vaken och för det tredje" Justin såg ner på mig med höjda ögonbryn "Varför sitter du på golvet?"
Det sista han sa fick mig att skratta och jag ställde mig upp.
"God morgon, jag ville inte störa och jag ville väl sitta på golvet" Svarade jag enkelt och ryckte på axlarna. Justin nickade innan ett flin spred sig över hans läppar.
"Okej, men nu finns det några jag vill att du ska träffa" Han tog tag i min handled och drog med mig ut ur rummet. Ute i det så kallade "vardagsrummet" stod Ryan och Chaz och pratade med två personer som jag inte alls kände igen. En av dom, en tjej, hade mörkbrunt axellångt hår som låg i lockar, hennes hy var ljusbrun, hennes ansikte var hårt sminkat med svarta skuggor på ögonlocken och ett djärvt hallon-röda läppstift som matchade hatten hon hade på huvudet i samma färg. Hennes kläder var däremot enklare, en svart t-shirt med ett par mörka jeans parade med ett par hel svarta kilklackar. Killen hade kort mörkbrunt, nästan svart, hår med lite lugg som hängde framför pannan, hans gröna ögon kunde man se på långt håll och hans ansikte såg ganska moget ut, men ändå på något sätt så såg han ut som en tonåring. Hans kläder var också ganska enkla, en vit V-ringad t-shirt och ett par svarta jeans med ett par svarta converse. Bara av att titta på honom så kunde jag redan avgöra att jag inte gillade honom. Jag visste inte hur men jag gillade honom redan inte.
När det fick syn på mig och Justin så avslutade de konversationen med Ryan och Chaz och såg på mig med nyfikna blickar.
"Jessica och Matt, detta är min flickvän Lucy" Sa Justin när vi stod framför dom i mitten av rummet. Om jag inte hörde fel så trodde jag att jag hörde stolthet i hans röst. 
Man kunde genast se att det nyfikna leendet som tjejen, Jessica, hade haft försvann och nu såg hon på mig med mörka ögon. Jag antog att det var "Jess". Killens, Matt's, blick kunde jag inte direkt tyda, men jag gillade inte hans blick. Det var något intensivt med den, fast inte på ett bra sätt.
Jag reste handen i en vinkning och log svagt mot dom.
"Hej"
Jag kände Justins arm om min midja och sedan började han peka mot sina två vänner.
"Och Lucy, detta är mina vänner Jessica och Matt" Sa han medans han pekade ut var och en av dom. Jessica vinkade snabbt och Matt gav mig en nickning. Jag kunde verkligen känna den pinsamma stämningen i luften.
"Okej, repetionen börjar om tjugo minuter så vi kanske ska gå?" Frågade Justin och såg på oss andra. Jag rynkade först oförstående på pannan men sedan så kom jag på att Justin hade en konsert idag. Jag suckade inombords. Jag visste inte varför men jag orkade inte gå på repetionen, jag var tvungen att ringa mina bröder, min pappa, mina morföräldrar och sedan måste jag prata med Hayley med.
"Ehm, Justin, är det okej om jag stannar här?" Frågade jag försiktigt och det glada leendet som Justin precis haft tynade sakta bort och han såg på mig med höjda ögonbryn.
"Varför?"
"För att jag måste ringa typ alla i min familj eftersom att jag är här och jag är ganska trött så jag känner för att stanna kvar här"
Justin nickade och log men jag kunde ändå se besvikelsen i hans ögon.
"Men jag kommer ju såklart på konserten ikväll" Sa jag uppmuntrande.
"Okej, Matt ska också stanna kvar så ni kan ju lära känna varandra"
Jag ångrade genast att jag hade sagt att jag skulle stanna på hotellet. Min blick gled sakta mot Matt som stod i mitten av rummet några meter ifrån mig och log mot mig. Jag gav honom ett falsk leende tillbaka.
 
.
 
Efter att jag hade ljugit för pappa och sagt att jag och Justin bara var vänner (jag ville berätta att jag och Justin var ihop öga mot öga), lugnat ner mina överbeskyddande bröder och fått dom att lova att inte berätta något för pappa, ljugit igen och sagt till mormor att jag inte sov tillsammans med Justin och äntligen berättat för Hayley att jag och Justin var ihop, så visade klockan fyra på eftermiddagen. Tiden hade gått väldigt snabbt eftersom att jag bara hade pratat i telefon hela dagen (jag pratade med Hayley i över fyra timmar). Nu hade jag ingenting att göra och min mage kurrade. Men jag ville inte gå ut till vardagsrummet för att beställa någon mat eftersom att Matt satt där ute och tittade på tv, eller det trodde jag att han gjorde i alla fall. Det var inte bara för att jag var en blyg person som jag inte ville gå ut dit, utan också eftersom att jag fick en dålig känsla i magen när jag såg Matt. Han verkade så... sliskig.
Precis som om att han hade kunnat höra mina tankar så öppnade dörren till Justins hotellrum plötsligt och ingen mindre än Matt ställde sig i dörröppningen.
"Hej, är du hungrig?" Frågade han med ett leende. Jag såg uttryckslöst på honom innan jag nickade.
"Bra, för att jag beställde lite mat. Kom" Han nickade ut mot vardagsrummet innan han vände sig om. Motvilligt reste jag mig upp från sängen och gick sakta efter honom. Jag följde bara med eftersom att jag var hungrig.
Ute i vardagsrummet stod det en stor mat vagn i silver med några stycken hamburgare på en stor, vit tallrik och bredvid den tallriken stod det en massa flaskor. Jag kunde inte riktigt se från avståndet jag stod på men jag tror att alla flaskor var någon form av alkohol.
"Är det där alkohol?" Frågade jag och såg menande på flaskorna. Matt höjde först oförstående på ögonbrynen innan han skrattade och höll upp ett litet glas med något som såg ut som äppeljuice, men jag tvivlade starkt på att det var det.
"Yup"
"Hur kan du få tag på alkohol om du bara är sexton?" Jag såg misstänksamt på honom.
Han höjde ett ögonbryn innan han pekade med ett varnande finger på mig "Sjutton" Rättade han mig innan han drog upp ett vitt kort ur sin jeans ficka. "Falsk legitimation. Enligt detta är jag 22"
En våg av obehag sköjde över mig.
"Varför behöver du så mycket alkohol?"
"Det är lördag! Då ska man ha kul" Utbrast han som om det var den mest självklara saken i världen. Vi två såg verkligen saker olika. Matt såg ner på sitt glas innan han räckte fram det mot mig.
"Vill du ha?"
Jag rynkade på näsan pågrund av den starka lukten av alkohol som fyllde mina näsborrar då både Matt och hans glas kom närmare mig. Tveklöst skakade jag på huvudet "Nej tack"
Han ryckte på axlarna och flinade mot mig "Din förlust". Jag suckade tyst för mig själv innan jag tog en av hamburgarna och satte mig ner i soffan. Jag om jag inte gillade honom innan så var det inget jämfört med vad jag kände just nu. Jag gillade inte att han beställde så mycket alkohol, eller att han hade falsk legitimation.
Men jag kanske bara missförstod honom? Som de säger, döm aldrig en bok efter dess omslag.
"Så, hur känner du Justin?" Frågade jag för att få igång en konversation. Matt hade också tagit en hamburgare och han tog en tugga av den medans han höll i glaset fullt med alkhol som om det var hans livskraft eller något.
"Vi gick på samma skola. Jag växte också upp i Stratford förstår du" Matt satte sig ner i soffan bredvid mig och han gick in på hur bra kompisar han och Justin var som små. Då och då gick han och hämtade mer dricka, till slut satt han framför mig med en hel flaska i handen istället och pratade högt. Det var väldigt tydligt att han var berusad. Jag kände mig väldigt obekväm och jag vred mig nervöst i soffan. Man visste aldrig vad berusade människor kunde hitta på. Medans Matt pratade på om någon gång som han och Justin hade fått kvarsittning pågrund av något som jag inte lyssnade på, så försökte jag i bakhuvudet komma på en usäkt för att gå tillbaka in till sovrummet. Eftersom att jag inte lyssnade så skrattade jag till lite då och då när Matt också gjorde det, men att lyssna hade sina nackdelar.
"Jaså, det gillar du, huh?" Frågade han plötsligt med ett äckligt flin på läpparna medans han placerade sin hand högt upp på mitt lår. Han hade tydligen gått in på hur det var första gången han låg med någon, och tydligen så var det detaljerat.
Jag flämtade till av hans fräcka berörning och slog genast bort hans hand innan jag ställde mig upp så fort som möjligt.
"Vad fan gör du?" Väste jag och backade ifrån honom. Matt skrattade bara och ställde sig upp på ostadiga ben och vinglade sin väg mot mig. Jag backa för varje steg han tog mot mig och till slut kände jag min rygg stöta emot väggen. Detta var så typiskt.
"Kom igen, vi ska bara ha lite kul!" Sluddrade han och ställde sig så nära mig att jag kunde känna värmen från hans kropp.
"Nej, jag vill inte ha kul!" Protesterade jag nästan panikslaget och tryckte mig upp emot väggen så mycket som det bara gick. Bara jag kom bort ifrån Matt.
Han flinade lite mot mig innan han ställde ner flaskan med alkohol på golvet och sedan ställde han sig med en hand om varje sida av mitt huvud. Hans kropp lutade sig mot min och hans ansikte var bara några centimeter ifrån varandras. Mitt hjärta slog bokstavligen i hundranittio just nu och paniken steg. Jag visste att det var något dåligt med denna killen.
"Då ska jag lära dig att ha kul" Mumlade han innan jag kände hans läppar hårt pressade mot mina. Det enda jag kände var smaken, och lukten, av alkohol och jag visste att om jag inte kom här ifrån snart så skulle jag kräkas.
Överraskad över kyssen som jag var så försökte jag ändå kontrollera vad som hände. Jag la mina händer på hans bröst och kruffade honom hårt. Hans kropp som var så hårt pressad mot min innan lämnade mig nu och han vinglade bakåt. Snabbt började jag springa ifrån honom men jag hann knappt två meter innan jag kände hans händer ta tag i min arm med ett järngrepp och han drog mig tillbaka. Det panikslagna skriket som var påväg ur min mun fastade i halsen och jag kände hur min rygg slog emot Matts kropp.
"Var inte så tråkig" Muttrade han och jag kände hans andedräkt mot min hals. 
 
              
 
Av ren reflex så drog jag mig ur hans grepp och försökte springa ifrån honom igen men ännu en gång så tog han tag i min arm och drog tillbaka mig. Det var inte förens nu som jag kände att varma tårar strömmade längs mina kinder. Vad skulle han göra med mig?!
Jag stod nu framför en onykter Matt, andlös och skräckslagen. Vad skulle hända med mig? Vad skulle han göra?
Han flinade mot mig innan han la en arm om min midja som drog mig närmare honom och kysste mig igen.
Hopplöst försökte jag ta mig loss. Han var helt enkelt för stark. 
Jag kände hans händer treva ner längs min rygg och sedan att de stannade vid min rumpa, och de stannade där. Nu var det inte bara paniken som växte, utan också ilskan. Jag slog honom hårt på bröstet och försökte ta mig loss men han drog mig bara närmare honom ju mer jag försökte. Det var hopplöst.
Plötsligt kände jag hans händer, kläma åt min rumpa och det fick mig att flämta. Den chansen tog han till att stoppa tungan ner i halsen på mig. Jag trodde allvarligt att jag skulle kräkas snart. Han äcklade mig till max.
Jag kände mina fötter lämna marken och då förstod jag att Matt hade lyft upp mig. Innan jag visste ordet av det så träffade min rygg den mjuka soffan med ett hårt slag och Matt var ovanpå mig. Jag vred och vände mig under honom men ingenting gjorde någon skillnad.
Hans händer gick upp för mina lår, sedan stannade de vid mina höfter och då hände något som stelna till totalt.
Hans händer vid mina höfter tryckte mig närmare hans kropp och plötsligt kände jag hans skrev mot mitt kön. Och det enda som var i mellan var de tunna tygen från mina shorts och hans jeans. Okej, om jag trodde att jag var äcklad innan så var det inget jämfört med nu.
Jag kände hur han gned sig mot mig och jag hörde hela tiden hans stön flåsa i mitt öra.
Tårarna strömmade oavbrutet ner för mina kinder nu och jag bad honom gång på gång att sluta, men såklart så lyssnade han inte.
En av hans händer lämnade min höft och istället gled den under min tröja medans han började kyssa mig ner mot bröstkorgen. Nej, herregud vad gjorde han?!
Hans hand som var under min tröja lekte med banden på min bh och han drog i urringen på min tröja så att han kunde komma åt mina bröst. Han placerade små blöta kyssar mellan mina bröst medans jag kände att hans andra hand hade börjat pilla med knapparna på mina shorts. Det var så jag verkligen hade fått nog, jag klarade verkligen inte av mer.
"Nej, sluta. Jag vill inte. Gör inte såhär, jag ber dig, sluta!" Kved jag ynkligt medans jag försökte ta mig loss.
"Ta det bara lugnt, allt kommer bli bra" Sluddrade han och satte sig samtidigt upp för att knappa upp mina shorts. Det ofokuserade ögonblicket som han hade tog jag till min fördel. Utan att tänka så knäade jag honom i skrevet och puttade honom ifrån mig. Matt föll bak i soffan medans han kved av smärta.
Jag däremot föll ner på golvet men jag tog mig snabbt upp på alla fyra och började krypa bort ifrån soffan. När jag hörde två fötter ställa sig på marken så kastade jag en hastig blick bakåt innan jag panikslaget ställde mig upp för att Matt var på fötter igen.
Jag sprang så snabbt jag kunde mot dörren som ledde till korridoren och skulle precis dra ner handtaget när jag kände samma järngrepp om min arm som alla andra gånger innan.
Jag vändes av Matt och nu stod jag öga mot öga med honom igen. Han såg inte glad ut och absolut inte nykter.
Men besluten som jag var om att komma ut härifrån, lyfte jag handen och slog honom hårt över kinden så att han tappade greppet om min arm och vinglade tillbaka.
 
              
 
Då tog jag min chans och sprang ut så fort jag kunde. Jag visste att jag inte kunde stanna kvar inne på hotellet så jag sprang ner för alla fyra trappor och sedan ut genom lobbyns ingång.
Utan att tänka så svängde jag höger så fort jag kom ut. Det var vägen till parken som Justin skulle spela i och den låg bara fem minuter härifrån.
Jag fortsatte att springa, jag brydde mig inte om hur anfådd jag var eller vilka konstiga blickar jag fick av människorna jag passerade. Jag ville bara till Justin. Han fick mig att känna mig trygg.
___________________________________________________________________________________________
Långt kapitel! Vad tror ni kommer hända? Kommer hon berätta för Justin eller någon annan? Berätta vad ni tror, ge mig till och med ideer!
 
KOMMENTERA FÖR MERA!
 

Part 57: Jess.

Last Chapter:
 
"Ger du upp?" Frågade han tyst. Ofrivilligt nickade jag och var beredd på att kyssa Justin igen men då så log han bara ett snett leende och drog sig bort från mig.
"Jag sa ju att du skulle ge upp"
Oförstående rynkade jag på ögonbrynen medans jag såg Justin öppna dörren och ta in min väska.
"Du sover hos mig inatt" Skrattade han och kysste mig mjukt på pannan innan han gick in i badrummet.
 
 
                  
När Justin försvann in i badrummet så tog jag chansen att byta om till min pyjamas. Jag la upp min väska som Justin hade lagt på golvet på sängen och drog ut mina svarta pyjamas shorts och min rosa t-shirt. Snabbt drog jag av mig mina kläder och tog på mig min pyjamas. Jag tvekade på om jag skulle ta av mig min bh också men till slut lät jag den vara på. Eftersom att Justin fortfarande var inne i badrummet så gick jag in till det badrummet som låg i det rummet jag egentligen skulle sovit i. Där inne borstade jag mina tänder, tvättade ansiktet för andra gången och sedan gick jag tillbaka in till Justin's sovrum, där han fortfarande var inne i badrummet, och satte mig på den nästan orörda dubbelsängen. Sängen var perfekt bäddad med ett hel vit täcke och en massa sköna kuddar som var upptryckta mot väggen. Jag strök försiktigt med mina fingrar över täckets mjuka material och återblickar av vad som hände mellan mig och Justin innan fick mina kinder att hetta till. Han verkade så bestämd. Han hade aldrig kysst mig så innan, hårt men ändå fullt med passion. Inte för att jag klagade.
Han händer hade aldrig heller känts så brännheta mot min hud och det var som om att våra kroppar drogs mot varandra som tygndkraften. Det gick knappt att förklara. Jag hade alltid varit så... oskuldsfull, så oskyldig men nu kände jag mig inte så. Varför visste jag inte jag menar det som hände innan var ju ingen stor grej men innan så var allt så himla sött och det var bara mjuka, vanliga kyssar, men det som hände innan var något helt annat.
 
Jag ryckte till när en plötslig hög rigsignal fyllde det tysta rummet. På höger sida om den stora sängen låg Justins mobil på det ljusa trä nattduksbordet och vibrerade. Jag kände ett sting av nyfikenhet. Justin hade antingen inte hört den höga ringsignalen pga vattnet som stod på inne i badrummet eller så struntade han i det. Eftersom att han inte verkade märka att det ringde så lutade jag mig försiktigt över sängen medans min blick konstant vandrade mellan badrummsdörren och telefonen. När jag kunde se vilket namn som lystes upp på skärmen rynkade jag pannan.
"Jess?" Mumlade jag fundersamt och precis då slutade det ringa. Jess. Vem var Jess? Min panna var fortfarande rynkad när jag satte mig normalt i sängen igen och grubblade över vem "Jess" var. Justin hade aldrig nämnt någon som hette Jess.
Jag ryckte till ännu en gång när hans mobil vibrerade igen men nu var det bara en kort vibrering, vilket betyde att han hade fått ett sms. Utan att tänka så lutade jag mig fram igen och kollade vad som stod på smset.
 
Från: Jess.
 
Hej sötnos, vet inte om du har hört det från Scooter men jag råkar också vara i Dallas och ska sjunga Overboard med dig imorgon. Eftersom att vi båda är i Texas så borde vi hänga någon dag. Du vet, catch up? Saknar dig och kan inte vänta till imorgon ;) ring mig så fort du kan, xoxo Jess.
 
Jag rynkade pannan, om möjligt, ännu mer och stirrade på smset. "Sötnos", "xoxo"? Och vem var ens Jess?! Det var ju uppenbarligen en tjej för att jag tror inte att en kille hade skrivit så, men vem var det ens? Jag ville veta. Nyfiken, orolig och förvirrad satte jag mig ner på sängen igen och stirrade med rynkade ögonbryn ner i täcket. Jag kunde inte sluta tänka på det och även om jag inte visste mycket om saken så kände jag ett svag sting av avensjuka. Jag gillade inte att ordet "sötnos" stod i början av smset, eller att det stod "xoxo" i slutet, eller att vem den här "Jess" nu var ville träffa Justin. Nu kanske jag lät som att jag överreagerade lite men jag är ju hans flickvän, det hade väl varit konstigt om jag inte blev lite avensjuk?
Men det kanske inte var som det verkade? Det kanske bara var en kompis? En kompis som skrev saker som sötnos och xoxo.
"Babe, vad tänker du på?" Sa en bekant röst plötsligt och två armar slingrades runt min midja. Jag ryckte till för tredje gången så tio minuter och såg Justin bakom mig med ett milt leende. Automatiskt spred sig ett leende över mina läppar och jag hade helt glömt bort vad jag precis satt och grubblade över.
"Inget. Jag hade bara tråkigt" Skrattade jag lågt innan jag kysste honom snabbt och drog mig motvilligt ur hans grepp eftersom att klockan var nästan ett på natten.
"Vi måste gå och lägga oss" Sa jag medans jag gick runt sängen och bort till den vänstra delen av sängen. Jag kände att Justins blick på mig medans jag gick. Det var inte förens då jag märkte vad han hade på sig. Han satt mitt på sängen i ett par vita shorts, inget mer. Min blick fastnade direkt på hans nakna överkropp. Hur var det möjligt för en människa att vara så himla snygg?
"Är du säker på att du inte är vampyr eller något?"
Justin vände huvudet sakta mot mig med rynkade ögonbryn och ett svagt roat leende på läpparna.
"Va?" Frågade han och skrattade sedan lågt.
"Så vitt jag vet så är det bara vampyrer och varulvar som är så extremt snygga så du måste ju vara något av det"
Justin stirrade först tomt på mig men sedan brast han ut i skratt och kastade sig bak på sängen.
"Du är bara för söt" Mumlade han med händerna framför ansiktet medans han fortfarande skrattade. Ett stort flin spred sig över mina läppar. När Justin hade slutat skratta så satte han sig upp igen och skakade roat på huvudet.
"I så fall" började han medans han kröp mot mig på sängen. Han stannade framför mig och satte sig sedan ner så att hans fötter dinglade ner från sängen.
"I så fall så måste du vara Afrodites dotter för att.. " hans blick vandrade upp och ner längs min kropp och han tog ett tag om min midja och drog mig närmare honom. Han slickade sig om läpparna och såg sedan in i mina ögon. "Jag har aldrig sett någon så vacker i hela mitt liv" Mumlade han och såg djupt in i mina ögon. Mina kinder hettade genast till och det pirret i magen som jag alltid kände så fort Justin var i närheten for genast genom min kropp. Jag skrattade generat och drog en hårslinga bakom mitt öra innan jag såg ner på Justin igen och skulle precis kyssa honom men hans ord fick mig att stanna.
"Faaast... Beyoncé är ju faktiskt väldigt vacker, och snygg och sexi-" Mer hann inte han säga innan jag slog till honom på armen och fnös förolämpat, på skoj såklart. Justin skrattade och tog ett hårdare tag om min midja.
"Du råkar inte ha Tyler Poseys nummer?" Frågade jag honom roat och hans skratt dog ut direkt. För att ge tillbaka så la jag en av mina händer bakom hans nacke och masserade den lätt medans jag närmade mig hans ansikte. Jag såg hur Justin bet sig i läppen. När våra läppar snuddade vid varandra så stannade jag och log.
"Tyler är ju varulv, kanske därför han är så sjukt snygg? Den snyggaste människan jag sätt faktiskt"
Justin drog sig genast tillbaka och såg på mig med uppspärrade ögon och höjda ögonbryn.
"Vad sa du?" Frågade han och jag kunde inte låta bli att skratta åt hur mycket han betedde sig som en drama-queen.
"Du hörde vad jag sa" Skrattade jag och försökte kyssa honom men han drog sig bort från mig medans han gång på gång skakade på huvudet och protesterade. Jag skrattade åt hans barnsliga beteende.
"Justin" Skrattade jag igen och plötsligt så hade Justin kastat ner mig i sängen och satt sig ovanför mig med ett ben på varje sida av min kropp så att jag var fast. Hans händer var vid min midja och jag kunde se att han hade dom redo för att kittla mig.
"Säg att jag är snyggare än Tyler Posey"
"Vill du att jag ska ljuga för dig?" Frågade jag med ett roat leende. 
"Du bad om det" Muttrade han innan han började kittla min mage. Jag bet mig hårt i läppen för att inte brista ut i skratt och väcka Ryan och Chaz som antagligen sov.
"Justin, sluta" Bad jag andlöst medans jag vred och vände mig under honom. Han skakade på huvudet och hans händer var nu vid min hals. Han lutade sig mer över mig nu och på något sätt så lyckades jag fånga hans läppar och kyssa honom hårt. Justins kittlande slutade genast och jag kände hans händer på min midja istället. Han kysste mig mjukt tillbaka och la sig ovanpå mig, fast han var noga med att inte lägga hela tyngden på mig. 
"Vad hände med att vi skulle gå och lägga oss?" Frågade Justin fortfarande med sina läppar pressade mot mina.
"Det hade jag glömt" Sa jag och skrattade innan jag drog mig bort från Justin. Han hävde sig upp på armarna och ställde sig upp innan han gick bort till andra sidan och tog sin mobil. Just då kom jag att tänka på smset från den där Jess. Jag såg diskret på honom när han öppnade smset och avensjukan steg snabbt när jag såg att han log när han läste smset. Jag tittade snabbt bort och satte mig så sängen. Jag tog ut min mobil laddare och satte min mobil på laddning innan jag drog upp täcket och la mig under det. Snabbt släckte jag lampan som var bredvid mig och la mig bevämt i sängen med ryggen emot Justin. Jag var inte sur på honom och kanske jag överreagerade just nu men jag ville verkligen veta vem den där Jess är och jag hatade att han log när han läste meddelandet.
Efter ett tag hörde fortfarande hur Justin skrev på sin telefon och jag kände att sömnen började ta över. Plötsligt kände jag Justins arm om min midja som drog mig närmare honom. Hans andetag träffade min nacke och jag hörde honom säga något.
"Du är faktiskt den vackraste tjejen jag någonsin sett"
Med de orden som snurrade runt i mitt huvud så somnade jag med ett leende på läpparna.
_________________________________________________________________________________________
Ganska tråkigt, jag vet men Part 58 kommer antagligen ikväll.
 
KOMMENTERA FÖR MERA!

Part 56: You Will Give Up.

Last Chapter:
 
"Förlåt, kom här babe" Sa jag och kämpade för att inte skratta när jag drog in henne i min famn. Hon la genast sina armar om min kropp och lutade sig mot min bröstkorg.
"Skaffa ett rum istället" Suckade John (han som sa att Lucy var snygg innan) och himlade med ögonen. Instämmande från Ryan, Chaz och resten av mitt crew hördes inte långt efter.
"Ni är bara avensjuka" Muttrade jag och räckte barnsligt ut tungan innan jag drog med mig Lucy till mitt rum i bussen.
 
       
"Wow, detta rummet är nästan lika stort som mitt badrum" Sa jag sarkastiskt när jag såg mig omkring i det otroligt lilla rummet som tillhörde Justin.
Justin som stod i mitten av rummet med huvudet på sned och blängde mot mig men hade ett svagt leende på läpparna ändå.
"Jätte kul" Muttrade han och satte sig ner i den lilla sängen med spider-man överkast.
"Jag säger det bara, det är väldigt litet"
"Kan vara för att rummet ligger i en turné buss" Han gav mig ett svagt överlägset leende innan han kastade sig bakåt och föll på rygg i den mjuka sängen.
"Justin, Lucy vi är framme vid hotellet nu!" Skrek Scooter utifrån det så kallade "vardagsrummet" i turné bussen. 
Jag rynkade på mina ögonbryn "Jag trodde vi skulle sova i bussen"
"Inte idag" Suckade Justin och satte sig upp igen. Han såg på mig innan han tog min hand, ställde sig upp och öppnade dörren. Utanför stod Justin's resväska bredvid dörren och min väska låg på golvet. Justin drog upp handtaget på sin resväska, tog upp min från golvet och gav den till mig sedan ledde han mig ut till "vardagsrummet" där alla stod i en klunga framför dörren, påväg att gå ut.
"Justin, du får gå ut först" Sa Scooter när han såg oss och vinkade Justin till sig. Han nickade innan han gav mig en lätt kyss på kinden och viskade "Ses därinne".
 
Justin's livvakter ställde sig på vars en sida av honom och när de öppnade buss dörren så var kamera blixtar det enda man såg. Man kunde ju bli bländad!
"Vi måste gå ut snabbt, Lucy du går med Pattie"
Jag gjorde som Scooter sa och gick in i mitten av det lilla ledet som Scooter hade skapat och ställde mig bredvid Pattie som krokade arm med mig. Innan jag visste ordet av det så hade vi börjat röra på oss och jag kände mig plötsligt som en vandrande boxningspåse. Paparazzis tryckte upp sina kameror i ansiktet på oss och jag blev knuffade så mycket att jag kunde svära på att jag skulle ha blåmärken imorgon. Detta var ju galet, hur kunde Justin stå ut?!
När vi äntligen hade kommit in i hotellet var Scooter den enda som stannade vid receptionen. Justin, hans livvakter och några andra tog hissen och resten av oss tog trapporna.
"Hur vet ni vart vi ska?" Frågade jag förvirrat.
"Vi har redan förbokat" Svarade Pattie med ett leende. Jag nickade och kände mig nästan lite dum.
Vi fortsatte att gå upp för trapporna och vi passerade hela tiden en massa hotellrum. När vi precis skulle börja gå upp för den tredje trappan hörde jag Chaz stöna irriterat bakom mig.
"En trappa till, skojar du med mig? Jag orkar inte!"
Jag vände mig om och gav honom en road blick medans han blängde åt mig. Men jag kunde faktiskt hålla med honom, det började bli lite jobbigt med trapporna. 
"Hur långt är det kvar?" Gnällde Ryan när vi precis hade kommit upp för den fjärde trappan.
"Ungefär fem meter för din del eftersom att ditt rum är där" Flinade Scooter som hade kommit från ingenstans och pekade mot en dörr i mitten av korridoren. Ryan suckade lättat och tog emot kortet som Scooter höll fram mot honom.
"Lucy, Chaz ni ska med Ryan"
Vi både nickade och följde efter Ryan till dörren som det stod "427" på. Han satte i kortet i kortavläsaren som satt på dörren och efter två sekunder lyste en prick på avläsaren grön och ett klick ljud hördes från handtaget.
 
Till min förvåning så satt Justin i soffan med fötterna uppe på soffbordet och tittade på "Smallville".
"Wow, det tog er lång tid att komma hit" Skrattade han, stängde av tvn och reste sig upp. 
"Kanske för att vi gick istället för att åka hiss dude" Muttrade Chaz och följde efter Ryan till den högra sidan av hotellrummet och sedan gick de in i vars ett rum efter de båda sagt "godnatt".
 
"Så, nu är det bara du och jag kvar" Sa Justin lågt med den där raspiga rösten som sände behagliga rysningar längs min rygg. Jag nickade och tog ett steg närmare honom och la mina armar om hans nacke.
"Ja, men tyvärr så måste vi gå och lägga oss. Du har en konsert imorgon" Jag nickade mot klockan som snart var halv ett på natten. Justin slängde en snabb blick mot klockan och nickade sedan instämmande.
Jag pussade honom snabbt på näsan och tog bort mina armar om hans nacke innan jag tog upp min väska som jag hade lagt på golvet innan och var påväg mot den vänstra sidan av hotellrummet där två sovrum var bredvid varandra. Dörren till det rummet som låg längst till vänster var redan öppen och jag såg Justins resväska stå där inne så jag var påväg mot det andra rummet men jag blev stoppad av att två armar slingrades runt min midja.
"Vart är du på väg?" Viskade Justin i mitt öra och lutade sitt huvud mot min axel. Jag suckade och la mina händer över Justins. Jag visste redan vad han tänkte på.
"Jag lovade mormor att om jag skulle få följa med så skulle vi sova i separata sängar"
Justin skrattade lätt "Inte för att vara sån men.." han avslutade aldrig meningen, istället kände jag hur hans läppar fjäderlätt snuddade vid min axel och sedan upp mot min hals.
 
          
 
"Din mormor är inte här" Viskade han förförande när han stannade uppe vid mitt öra. En behaglig rysning for igenom mig och fjärilarna i magen blev som galna.
Ett ojämt andetag slapp ur min mun och jag lutade huvudet bakåt lite. Vad gjorde den här killen med mig?
"Jag lovade min mormor" Mumlade jag, bara för att reta honom. Jag hade gärna sovit hos honom men eftersom att han ville köra detta spelet så var jag bara tvungen att reta upp honom.
Jag tog ett tag om hans händer som var slingrade om min midja och lossade geppet så att hans armar hängde fritt längs sidan av min kropp istället.
"Om det är såhär du ska försöka få mig att sova hos dig så kommer det inte att funka" Fnös jag och såg på honom med ett svagt överlägset leende och ett höjt ögonbryn. 
Istället för att se på mig förvånat, som jag trodde att han skulle, så skrattade Justin bara lågt innan han flyttade sitt huvud från min axel och rätade på sig. Precis när jag trodde att jag hade vunnit det lilla "spelet" vi körde så kände jag Justins händer på min midja igen men denna gången drog dom mig mot hans kropp och jag flämtade till i förvåning. Hans händer vandrade från min midja ner mot min mage och stannade ungefär vid min navel innan de fortsatte och stannade vid mina höfter. Jag kände hans varma andedräkt mot min nacke och plötsligt så hade han snurrat mig runt så att jag stod ansikte mot ansikte med honom. Han såg på mig med något roande i blicken, nästan busigt och han hade ett charmigt leende på läpparna.
"Vill du slå vad?" Frågade han mig med samma förföriska röst som han hade innan och han tryckte min kropp närmare hans. Istället för att visa att jag var påverkad av han (och det var jag, tro mig) så la jag huvudet på sned och såg på honom med kisande ögon.
"Jag kommer inte ge upp så lätt"
Justin skrattade åt mina ord som om att jag precis sa att jag såg en gris flyga. Jag rynkade oförstående på ögonbrynen. När han hade slutat skratta så kom hans ansikte närmre och stannade bara några centimeter ifrån mitt.
"Du kommer att ge upp" Mumlade han och jag skulle precis protestera men då var Justins läppar hårt pressade emot mina. Förvånad som jag var tog det mig några sekunder att förstå vad som hände men sedan slängde jag mina armar om Justins nacke. Jag kände hur våra fötter rörde sig bakåt, vart visste jag inte vart vi var på väg bara att vi gick bakåt. Mina händer var plötsligt uppe i Justins hår och hans händer trevade över min rygg, konstant tryckte mig närmare honom.
Plötsligt lämnade Justins läppar mina och jag rynkade pannan. Varför slutade han?
Jag tittade upp och vi var inne i det rummet som var Justins. En dörr som smälldes igen hördes bakom mig och innan jag visste ordet av det så var jag upptryck emot väggen med Justins läppar emot mina igen, fast denna gången var de nästan.. vilda och passionerade. Som om de ville ha något. Det var inget likt de vanliga mjuka kyssnarna. Fast jag måste erkänna, jag gillar dessa bättre.
Justins händer vandra ner ifrån min rygg, ner mot min rumpa och plötsligt så kände jag hur han lyfte upp mig. Jag slingrade mina ben om hans kropp och tryckte honom närmare mig. Hans läppar vandrade från mina ner mot mitt käkben och sedan ner längs min hals. Ännu en gång så lutade jag huvudet tillbaka för att ge honom plats att placera små, mjuka kyssar på min hals.
Jag bet mig i läppen för att inte släppa ut ett lågt stön. Justin fortsatte att kyssa mig upp och ner på halsen medans jag kände att han lekte med min tröjkant. 
Helt oväntat så tog jag tag i hans ansikte och kysste honom hårt. Plötsligt så kände jag att min rygg lämnade väggen och sedan så föll jag ner i den mjuka sängen med Justin över mig. Jag tog ett hårt tag om hans nacke och drog honom närmare mig men då så avslutade Justin den nuvarande kyssen och såg djupt in i mina ögon.
"Ger du upp?" Frågade han tyst. Ofrivilligt nickade jag och var beredd på att kyssa Justin igen men då så log han bara ett snett leende och drog sig bort från mig.
"Jag sa ju att du skulle ge upp"
Oförstående rynkade jag på ögonbrynen medans jag såg Justin öppna dörren och ta in min väska.
"Du sover hos mig inatt" Skrattade han och kysste mig mjukt på pannan innan han gick in i badrummet.
_________________________________________________________________________________________
Okej, jag måste bara säga att jag var extremt obekväm med att skriva den sista delen (btw, förlåt för så tråkig början) men det var några som frågade efter mer "romantiska stunder" så jag gjorde det för er skull!
 
KOMMENTERA FÖR MERA! JU FLER KOMMENTARER DESTO SNABBARE NÄSTA KAPITEL!
 
 

...

Jag läste precis igenom nästan hela min novell och gud vad jag var dålig i början! Jag menar, vem svimmar för att de fick en boll i magen? Ingen jag känner i alla fall. Jag hoppas att jag har blivit bättre för att de i början av novellen var jag inte bra.

Btw, jag vet att allt bara är gulligull osv i novellen nu men snart så kommer något i novellen som jag har planerat lääääääänge. Det är väldigt oväntat och jag kan seriöst inte vänta på att få skriva det! I'm so excited. Någon som vill gissa?

Part 55: Come to Dallas with me.

Last Chapter:
 
"Inget. Kände bara för att retas lite.. babe." Sa jag med betoning på babe. Lucy's ögonbryn rynkades yttligare men hennes läppar drog ändå upp i ett frågande leende.
"Babe?" Frågade hon "Är jag din babe?"
Jag nickade glatt och bet mig sedan i läppen.
"Yup, men du är inte bara min babe"
Lucy la sitt huvud på sned och såg frågandes på mig. Jag pressade henne, om möjligt, ännu närmare mig och la min hand på hennes kind, noga med att hon såg på mig.
"Du är officiellt min. Bara min."
 
                 
"Du är officiellt min. Bara min."
Justin's ord fick min mage att göra dubbel kullerbytta eller något. Någon hade aldrig, aldrig, fått mig att känns såhär förut. Allting var bara så perfekt nu och jag ville aldrig lämna det.
Jag nickade till Justin's ord och skulle precis kyssa honom när det knackade på dörren. Så typiskt att något skulle störa. Med en djup suck föll min blick mot dörren.
"Vem är det?" Ropade Justin. Han himlade med ögonen och suckade irriterat.
"Justin, öppna dörren"
Rösten lät som Scooter's men jag var inte säker. Justin grymtade irriterat innan han gav mig ett svagt leende och reste sig. 
När dörren öppnades så stod mycket riktigt Scooter där med rynkade ögonbryn.
"Dörren var aldrig låst" Muttrade Justin och lät Scooter kliva in i rummet. Han gav Justin ett sarkastiskt leende innan han ställde sig framför honom med armarna i kors.
"Varför sa du att jag ville prata med Pattie?" Han lät inte arg, mer nyfiken.
"Jo, för att om du inte har märkt det så har jag inte sett Lucy på nästan hela dagen" Svarade Justin och gestikulerad mot mig. Scooter gav mig en snabb blick innan han vände sig mot Justin igen.
"Inte för att vara sån men.. du får vänja dig vid det" Jag rynkade oförstående på ögonbrynen "Ska jag skicka hit Chaz, Ryan... och det andra som jag faktiskt inte vet vilka de är?"
Justin nickade och Scooter gick ut.
 
"Vad menade han?" Frågade jag Justin när han hade satt sig ner bredvid mig igen.
"Det är ingenting vi behöver prata om just nu"
Jag nickade. Om han sa att vi inte behövde prata om det så var det säkert inget viktigt.
Efter det sa vi inget, det blev tyst. Fast inte sån där pinsam tystad, utan mer som en bekväm tystnad.
 
"Jag måste fråga dig en sak" Sa Justin efter några sekunders tystnad. Jag nickade och rätade nyfiket på ryggen.
"Vill du följa med mig till Dallas? Denna dagen har varit en plåga utan dig" Jag höjde först ögonbrynen men brast sedan ut i skratt.
"Så hemsk var den väl inte?" Skrattade jag och satte mig i Justin's knä med amarna om hans nacke. Han rynkade ögonbrynen.
"Skojar du med mig? Detta var den värsta dagen i mitt liv!" Utbrast han med mycket överdrivande i hans röst och ännu en gång fick han mig att skratta.
"Ja, jag vill följa med dig till Dallas" Svarade jag tveklöst och drog väck en hårslinga från hans underbara hasselnötsbruna ögon.
"Min dag utan dig har också varit hemsk"
"Det visste jag redan, jag menar, det är mig vi pratar om" Justin "hairflippade" sitt hår överlägset åt sidan och gav mig ett charmigt leende. 
"Ego!" Muttrade jag och slog till honom svagt på armen.
 
-
 
Ingen verkade kunna hålla tyst under bilresan påvägen hem (eftersom att jag behövde ha med mig packning). Ryan och Chaz skämtade om hur jag "tog" deras plats som "gäster" på Justin's tour, Hayley och Bonnie fangirlade över Justin medans David försökte att inte avundas över det. Jag däremot satt och tittade på Justin som körde min morfars gamla mini van. Justin insiterade på att följa med mig tillbaka för att packa, så hela hans crew skulle komma med Justins tourbus senare.
"Du stirrar" Sa Justin plötsligt och vände sitt huvuvd mot mig "Det är ganska läskigt faktiskt".
"Lägg av" Skrattade jag och tittade ut mot vägen istället.
 
När vi äntligen var framme så var jag den första ut ur bilen. Höga, onyktra röster hördes från party tältet och 80-tals musik spelades på hög volym.
"Jag tror inte ens att dom har märkt att vi har varit borta" Muttrade David när han kom ut ur bilen. 
"Jag tror att dom är så borta så att de inte ens vet vart de själv är" Fnissade Bonnie som stod bredvid David. Alla började skratta. Såhär var det på varje återträff mina morföräldrar hade, de vuxna blev fulla och vi tonåringar gjorde vad vi ville. För två år sedan när mina bröder var 15 och 16 så var alla de vuxna så fulla att ingen märkte när Antonio tog fler flaskor öl mitt framför ögonen på dom. Det slutade med att Antonio och Luca stod inne i stallet och pratade med hästarna som de trodde var presidenten. Det var väldigt kul att se faktiskt.
Jag ryckte till när jag kände en hand om min midja.
"Jag tror vi måste skynda oss, bussen är här om tjugo minuter" Viskade Justin som lutade sin haka mot min axel. Jag rös till av den djupa och raspiga rösten han fick när han viskade. Jag nickade som svar, drog bort Justins hand från min midja och gick mot party tältet för att se om någon av mina morföräldrar var nyktra.
Inne i partytältet var det väldigt varmt och klibbigt. Typ en såndär äcklig värme som det blir då det precis har regnat på sommarn eller när det är kvavt. Mina släktingar pratade högt med varandra och de drack sin alkohol konstant. Det är sjukt att de inte hade tuppat av än. När jag var inne i party tältet så sökte jag med blicken efter min mormor eller morfar men jag hittade bara min morfar, väldigt onykter. Det var verkligen inte lönt att prata med honom då så istället gick jag in till huset för att försöka hitta mormor.
Som jag trodde så satt mormor, Luca och Antonio runt matbordet och spelade monopol.
"Hej gumman, är ni redan tillbaka?" Frågade mormor distraherat, väldigt fokuserad på spelet. Det var bra för att då skulle hon nog inte bry sig så mycket om att jag skulle följa med Justin.
"Ja, men jag ville bara att du skulle veta att jag följer med Justin till Dallas"
Hon reagerade inte som jag ville. Istället för att vara djupt koncentrerad på spelet, som hon brukade bara, så vände hon uppmärksamheten mot mig direkt, lika så mina bröder.
"Vad sa du?" Hon såg på mig med höjda ögonbryn. Min mormor visste vad jag sa, men hon ville fortfarande att jag skulle upprepa det.
"Att jag följer med Justin till Dallas" Upprepade jag tyst och lite osäkert. Både Luca och Antonio såg också på mig med höjda ögonbryn. Det skulle inte bli kul att prata med dom senare.
"Jaha. Är det bara ni två?"
"Nej, Justin har en konsert imorgon i Dallas så hans crew ska också med" Mormor nickade och drog av sig sina läsglasögon som hon alltid använde på kvällarna.
"Vart ska ni sova då?" Hon höjde bara sitt ena ögonbryn denna gången.
"Det finns sängar i tournebussen"
Hon nickade ännu en gång och drog på sina glasögon igen.
"Du får bara följa med om ni sover i olika sängar" Hon pekade på mig med ett varnande finger,
"Jag vet att du gillar den där pojken men jag vill inte se dig på något "16 & Pregnant" program senare" Jag nickade som svar och fick hålla för munnen för att inte skratta. Jag hade aldrig hört min mormor säga något sånt. Överbeskyddande som mina bröder var så började de genast att protestera om att jag skulle få följa med men min mormor hade bara gett dom en sträng blick och de tystnade direkt.
Efter att jag hade kramat min mormor och mina bröder godnatt så gick jag ut igen och drog sedan med mig Justin till ladan med Ryan och Chaz efter oss. De ville inte stanna här ensamma med min mormor, morfar och mina bröder så de skulle tydligen också följa med.
Eftersom att Justin redan hade tagit med sig sina saker när han åkte igår så följde han med mig uppför trappan till mitt rum medans Ryan och Chaz stannade på nedervåningen för att gå till sitt rum.
 
"Vad ska jag ha med mig?" Frågade jag Justin när vi var inne i mitt rum. Justin slängde sig direkt på sängen och tittade upp i taket.
"Pyjamas, extra ombyte, tandborste och tandkräm. Sedan behöver du nog inte mer" Även om han inte kunde se det så nickade jag som svar. Jag tog ner en stor svart, axelbandsväska som hängde på min dörr och gick in i mitt badrum för att packa ner det jag behövde. Jag la ner min tandborste och min tandkräm, mitt smink och en hårborste. Sedan tvättade jag bort sminket jag hade på mig och satte upp mitt vågiga hår i en hästsvans.
När jag kom ut ur badrummet så hade Justin lagt sig på mage i min säng och han såg på mig.
"Du stirrar" Justin rynkade oförstående på ögonbrynen "Det är ganska läskigt faktiskt" När han förstod att jag upprepade precis vad han sa innan i bilen så suckade han och skrattade lågt. Jag gav honom ett roat leende innan jag vände mig mot min byrå för att ta fram min pyjamas och kläder för imorgon. Jag drog fram mina svarta pyjamas shorts och min rosa t-shirt till shortsen, sedan tog jag fram ett par turkosa jeans shorts och en vit långarmad, diskret tog jag fram ett par nya under kläder och packade ner det. 
"Är du färdig?" Frågade Justin. Jag vände mig om och skakade på huvudet. Det jag redan hade på mig hade blivit alldeles för obekvämt så jag tog fram ett par svarta tights och en lite förstor, lång ljusrosa långarmad med svarta hjärtan på. Jag la det ovanpå byrån och drog av mig den svarta cardigan som jag hade tagit på mig i bilen för att jag frös.
"Justin, jag måste byta om"
Justin nickade och satte sig upp men istället för att resa sig upp och gå ut som jag trodde att han skulle göra så satte han sig uppe vid mina kuddar i sängen, lade sig bekvämt och la händerna bakom huvudet.
"Justin" Muttrade jag och blängde på honom.
"Det är inget jag inte har sett förut" Sa han roat blinkade med ena ögat. I vanliga fall så hade jag fnissat och börjat rodna men nu så pekade jag bara mot dörren och såg irriterat på honom.
"Ut"
Justin drog upp händerna i en sån "upp-med-händerna" gest och gick utifrån mitt rum och stängde dörren.
 
         
"Ja, jag döda någon! Jag vann!" Utbrast Lucy och hoppade glatt upp från soffan.
"Eller vänta, det var mig själv jag dödade" Sa hon besviket. Alla började genast skratta när hon sa det. 
"Hur kunde du döda dig själv?" Skrattade Chaz. Lucy blängde på honom och då började Chaz skratta ännu mer. Hon himlade med ögonen och la ifrån sig kontrollen och var påväg mot mig som stod lutad mot en av väggarna i bussen.
"Jag dödade mig själv" Mumlade hon med ledsna hundvalpsögon. Jag fick hålla mig för skratt, hon var så söt.
"Jag vet att det är svårt, även fast jag aldrig har råkat döda mig själv men du får väl leva med det"
Hon tittade upp på mig och hennes hundvalpsögon blängde nu surt på mig och då for ett ohindrat skratt ur min mun.
 
             
 
Om det var möjligt så blängde hon ännu surare på mig nu och hon var precis påväg att vända sig om och gå ifrån mig men jag tog tag i hennes arm.
"Förlåt, kom här babe" Sa jag och kämpade för att inte skratta när jag drog in henne i min famn. Hon la genast sina armar om min kropp och lutade sig mot min bröstkorg.
"Skaffa ett rum istället" Suckade John (han som sa att Lucy var snygg innan) och himlade med ögonen. Instämmande från Ryan, Chaz och resten av mitt crew hördes inte långt efter.
"Ni är bara avensjuka" Muttrade jag och räckte barnsligt ut tungan innan jag drog med mig Lucy till mitt rum i bussen.
_________________________________________________________________________________________
Vill bara säga, jag veta att min uppdatering suger men jag har jätte mycket att göra i skolan just nu. Men snart är det sommarlov! Och då ska jag skriva mycket!
 
KOMMENTERA FÖR MERA ÄVEN OM JAG INTE FÖRTJÄNAR DET!

itsajustinbieberstory.tumblr.com

Den engelska novellen kommer finnas på tumblr med, just so you know :)

Ny novell!

Jag har skapat en ny blogg - http://itsajustinbieberstory.blogg.se/ - och den nya novellen där kommer vara på engelska. Novellen kommer bli ganska annorlunda och det hade varit kul om ni hade kunnat kolla in den.
Mer information om den kommer snart och dessutom så kommer det en ny design!
 
Btw, jag kommer absolut fortfarande ha kvar denna novellen! :)