Part 46: The house to ourselves.

Last Chapter:
 
"Du gillar det, det kan du inte förneka" 
Hon skrattade tyst och la sin arm ovanpå min. Mitt flin byttes ut mot ett fånigt leende. Jag la mitt huvud mellan hennes axel och nacke och kände den fräscha lukten från hennes hår. 
En härlig känsla spreds inom mig av tanken på att ha henne så nära mig, det var rent ut sagt underbart. Jag försökte en sista gång sudda bort det fåniga leendet på mina läppar och sedan drog jag henne - om möjligt - ännu närmare mig.
Beslutet om att vi bara skulle vara vänner ett tag var nog det dummaste beslutet jag någonsin gjort.
 
         
Höga välbekanta rop fick mig att vakna. Med halvsovande ögon tittade jag mig omkring i bunkern och märkte att lampan i taket funkade. Jag hörde inte heller några tecken på någon storm.
Jag hörde det välbekanta ropen igen. Det var morfar och Antonio.
"Vi är här nere" Ropade jag som svar. 
Jag vände mig försiktigt om och möttes av en yrvaken Justin. Hans hår stod överallt och det ståg ut som att han hade blivit bländad av solen.
"Godmorgon på dig" Skrattade jag och ställde mig sedan upp. Jag drog bort täcket från Justin och la snabbt upp det på en av hyllorna. Jag ville inte att någon skulle märka att jag och Justin hade sovit tillsammans.
Jag hörde Justin säga något obegripligt i en hes stämma som gjorde att jag fick rysningar.
Ett oväsen kom från dörrarna då morfar och mina bröder försökte få upp dom. Det måste ha legat något ivägen.
Plötsligt slogs dörrarna upp och instormandes kom min morfar och kramade om mig.
"Tack och lov att ni är okej !" 
Efter morfar kom mina bröder, mormor, Ryan och Chaz. Alla bokstavligen slängde sig på oss och började sedan prata i mun på varandra. Man förstod ingenting av vad de sa.
 
"Nej, nu vill jag veta vem denna unga mannen är" Utbrast Mormor och fick alla att sluta prata. Hon gick mot Justin som stod bredvid mig och granskade honom från topp till tå. Justin log osäkert och försökte dölja faktumet att han kände sig obekväm.
"Jag heter Justin, ma'am" 
"Just det, tonårsidolen Justin Bieber !" 
Jag fick bita mig i läppen för att inte skratta när jag såg mormor's förtjusta min. Justin skakade hand med min mormor och gav henne sitt typiska charmiga leende som vart enda tjej hade kunnat falla för.
"Åh snälla, kalla mig Rosalinda" Skrattade hon och vände sig mot mig. "Jag förstår varför du gillar honom"
Jag skrattade generat och kände hur kinderna hettade till.
"Mormor, vi är bara vänner" Sa jag och försökte dölja min besvikelse.
 
-
 
Uttråkat stod jag och tryckte in en massa kläder i tvättmaskinen. Alla killarna hade gått för att spela basket någonstans, så de hade lämnat mig ensam med mormor. Vilket ledde till att jag var den som fick hjälpa till med allt i huset.
"Lucy, killarna har precis hoppat i poolen. Om du vill så kan du gå dit istället" 
"Nej, jag stannar här med dig" 
Mormor log tacksamt mot mig och tog sedan över jobbet med tvättmaskinen.
"Förresten, du kan ta den där lådan med dig hem" Mormor pekade på en stor brun kartong som stod ovanpå tvättmaskinen. 
"Vad finns i den ?" Frågade jag nyfiket och började öppna den.
"En massa klänningar som du fått av Hayley. Hon kom förbi dagen innan ni kom hit"
Jag stannade upp när jag hörde namnet "Hayley". Hayley och jag var bästa vänner innan jag flyttade till Stratford, vi tappade kontakten efter det. Vi hade känt varandra sedan vi båda var fem och hade alltid varit bästa vänner. Jag skakade bort tankarna och fortsatte öppna lådan. I den låg en massa klänningar, fint ihop vikta.
"Har Hayley gjort dessa ?" Jag kom ihåg att Hayley ville bli designer. Att rita kläder och göra kläder var det hon levde för nästan. Mormor nickade och drog sedan upp en vit, kort, axelbandslös sommar klänning med ett vitt band i midjan som blev en rosett där bak.
"Hayley ville att du skulle ha denna på släktkalaset" Mormor höll upp klänningen framför mig och log sedan nöjt.
Jag hade helt glömt bort släktkalaset. Det var egentligen inget kalas, mer en återträff som min släkt hade varje år hemma hos mormor och morfar. Jag hade inte varit med sedan jag flyttade till Stratford.
"Men nu tänker vi inte mer på det. Jag måste börja packa så du kan få göra vad du vill nu, gumman" Suckade mormor och vände sig om för att gå. Jag nickade som svar men hejdade sedan mormor från att gå.
"Packa ? Vart ska du ?" 
"Oj, jag trodde vi redan hade berättat. Jag åker med morfar och dina bröder för att hjälpa grannen, vi blir borta några dagar" Jag rynkade på pannan "Jag vet att du kom hit för att umgås med mig och din morfar men det var tydligen en nödsituation" Jag nickade förstående men jag kände mig ändå besviken. Vi hade varit här i två dagar och dom skulle redan åka. Fast jag förstod ju att de behövde åka bort några dagar eftersom att den närmaste grannen dom hade bodde några mil bort.
"Det är väl okej ?"
"Ja, det är okej" Svarade jag och försökte le. 
Men om man såg det från den ljusa sidan så hade jag, Ryan, Chaz och Justin huset för oss själva.
 
 
    
Två dagar senare:
 
Lucy's morföräldrar och bröder hade varit borta i en dag och jag tror att vi redan hade gjort Lucy galen, eller rättare sagt Ryan och Chaz hade gjort henne galen. Igår hade de skrämt livet hur henne när de slog av strömmen i hennes rum så det blev bäckmörkt och låste sedan in henne. När de äntligen släppte ut henne var hon helt skräckslagen och jag tror aldrig att jag har sett henne gråta så mycket. Jag ville verkligen inte se henne så rädd men lite kul var det endå. 
Nu stod jag, Chaz och Ryan och diskuterade vem som skulle väcka henne. Hon hade inte pratat med någon av oss sedan igår så ingen av oss vågade prata med henne direkt.
"Justin, du får göra det" Sa Chaz plötsligt.
"Varför jag ?"
"För att hon är kär i dig dude ! Skruva upp charmen lite och hon kommer sluta hata oss på nolltid" Jag himlade med ögonen men protesterade inte. Jag tog mig upp för trappan och knackade sedan på hennes sovrumsdörr.
"Lämna mig ifred" Hörde jag henne snäsa inifrån hennes rum. En hopplös suck for ur min mun men jag fortsatte knacka.
"Lucy, kom igen. Vi sa ju att vi var ledsna" Försökte jag med men hon ignorerade mig totalt. Jag drog ner handtaget på hennes dörr och som tur var det öppet. Rummet var upplyst av solen som stod högt på himlen men Lucy låg fortfarande begravd under sitt täcke. Jag var förvånad över att hon fortfarande låg kvar i sängen, klockan var snart 12 på dagen.
"Lucy, nu får du faktiskt gå upp" Muttrade jag och insåg hur mycket jag lät som min mamma.
"Sa jag inte till dig att lämna mig ifred ?" Jag rynkade pannan men gick sedan bort till hennes säng och drog bort täcket. Hon satte sig upp direkt för att försöka få tag på täcket och när hon inte gjorde det la hon sig bestämt ned på sängen ingen. Jag suckade ännu en gång men tänkte sedan på vad Chaz sa, "Skruva upp charmen lite". Så jag drog på någon krångligt sätt upp henne över min axel och började sedan gå ut mot poolen.
 
 
"Justin, släpp ner mig !" Skrek hon och bankade lätt på min rygg.
"Du var den som inte ville gå upp och då får du ta konsekvenserna" Hon muttrade något på italienska och slutade sedan att slå mig. När jag stod på poolkanten insåg Lucy vart vi var för att hon började slå på mig igen.
 
         
                                (Ignorera att det är värsta natt här)
 
"Justin, jag svär att om du släpper mig så komme-" Istället för att låta henne avsluta meningen så släppte jag ner henne i vattnet. Jag fick bita mig väldigt hårt i läppen för att inte skratta när hon kom upp till ytan och slängde ur sig alla möjliga svordomar.
"Det är inte kul" Muttrade hon när hon gick förbi mig som stod på kanten och garvade.
När Lucy var utom synhåll kom Ryan och Chaz ut ur huset med fyra vattenpistoler.
"Titta vad vi hittade !" Sa Ryan överlyckligt och gav en vattenpistol till mig.
"Ska vi skoja mer med henne ? Jag tror hon hatar oss ännu mer nu !"
"Klart vi ska, let's have some fun" Skrattade Chaz.
________________________________________________________________________________________
Asså förlåt, detta blev skit dåligt ! Jag har skrivit om det säkert fem gånger men det ville inte bli bra.
 
kommentera för mera.
 

Postat av: Emelie

Bra!!! <3
Meeer :D

2013-03-10 @ 21:56:48
URL: http://bieberrstorys.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback