Part 53: Suprise.
Last Chapter:
Hela min kropp pirrade när han ansikte kom närmare mitt. Våra läppar snuddade vid varandra men sedan hoppade vi snabbt bort från varandra när Hayley's röst hördes genom hela huset.
"Lucy?! Jag behöver din hjälp!" Skrek hon och stannade till i dörrkarmen till köket med en massa klänningar hängandes på armen. För en sekund kunde jag se avensjukan i hennes ögon när hon såg att jag var med Justin men hennes ansiktuttryck ändrades snabbt till oskylidigt igen.
"Hoppas att jag inte stör" Sa hon lite sammanbitet "Men Lucy, du måste hjälpa mig med vilken klänning jag ska ha på återträffen"
Jag gav Justin en diskret ängslig blick men nickade sedan lydligt mot Hayley och följde efter henne ut ur köket och lämnade Justin med disken.
.
Jag bugade skämtsamt när applåderna från mitt crew hördes. Vi hade just avslutat den sista låten på vår lilla "överraskings" konsert.
"Bra jobbat Justin" Scooter klappade mig på axlen och gav mig en flaska med vitamin vatten. Törstig som jag var så drack jag upp nästan halva flaskan i ett nafs.
Jag satte mig trött ner bredvid Alfredo som satt ute på kanten av scenen.
"Hey" Sa han och vi gjorde våran handshake. Jag nickade som svar och tittade sedan ut på den folktomma gräset. Stället vi befann oss på just nu tror jag var någonsorts park. Framför mig såg man nästan bara gräs, fast väldigt, väldigt långt bort kunde man se träd stå som en halvcirkel. Som för att "rama" in gräset. Det ver inte mycket att se egentligen.
"Justin, jag twittrade precis om din konsert, du måste komma backstage nu" Hörde jag Scooter ropa. Jag gav Alfredo en nervös blick men kom sedan snabbt på fötter och gick backstage för att förbereda mig.
.
Nervöst stod jag och kikade ut genom backstage på publiken. Rycktet hade spridit sig snabbt och det tog knappt mer än fem minuter innan det hade börjat komma några. Och sedan blev det bara fler och fler, så nu var hela parken full. Jag kunde höra hur de ropade mitt namn och ett leende spred sig på mina läppar. Ibland kunde jag inte fatta att allt detta var verkligt, det kändes helt overkligt ibland. Jag vet att jag har sagt detta många gånger men att jag kunde gå från att vara en fattig småstads kille som älskade att sjunga till att få uppträda inför tusentals människor nästan varje kväll, kändes overkligt.
"Justin, du går på om tjugo minuter" Sa Scrappy som gick förbi mig. Jag nickade och drog upp min mobil för att kolla klockan, då upptäckte jag att jag hade1 nytt meddelande och tre nya bilder från Lucy som var skickat för en timme sedan.
Den första bilden var på Lucy som gjorde en såndär "puss-mun" och de andra två var av Ryan och Chaz som gjorde samma sak, fast deras var ganska obehagliga att titta på och på meddelandet stod det "Lycka till". Jag försökte dölja det stora leendet på mina läppar, för att annars skulle bara mitt crew komma med frågor, men det ville inte gå väck.
"Vad ler du åt?" Frågade Alfredo som kom från ingenstans med en flinande Scooter bredvid sig. Jag försökte ha en seriös min men leendet kom bara tillbaka hela tiden. Sluta tänka på Lucy, Justin.
"Inget" Muttrade jag och bet mig själv i kinden för att sluta le. Tänk inte på Lucy.
"Sluta nu, det där leendet är inte ett vanligt leende" Retades Scooter.
Innan jag hann reagera så hade Alfredo tagit min mobil från mig. Jag gjorde ett lamt, lönlöst försök att få tillbaka mobilen genom att ta den när Alfredo inte var beredd men han drog sig bara snabbt ifrån mig.
"Aha, det är Lucy" Sa Scooter extra högt bara så att alla skulle höra det. Allas blickar vändes nyfiket mot mig, fast min Mammas blick var mer än nyfiken. Om det var möjligt.
"Varför gör du detta mot mig dude?"
Scooter flinade bara och ryckte på axlarna. Nu hade alla samlats bakom Alfredo och tittade på bilderna Lucy skickat.
"Shit, hon Lucy är ju snygg" Utbrast en av mina dansare som var lite äldre än mig.
"Käften, hon är min" Morrade jag och slog till honom löst på bröstkorgen och försökte ta min mobil ifrån Alfredo igen, men jag var för sölig. Plötslig spärrade han upp ögonen men blev normal bara några sekunder senare. Han utbytte en konstig blick med Scooter.
"Hallå, det är min mobil!" Varför i hela friden kunde jag inte bara få min mobil?! Det var ju inte direkt något intressant på den. Alfredo knappade lite på min mobil och sedan fick jag tillbaka den igen.
"Tack" Muttrade jag surt och ställde mig redo framför ingången till scenen.
PÅ ÅTERTRÄFFEN
Efter att jag hade kramat nästan hela min släkt satte jag mig bredvid Hayley vid ett bord i det vita "party tältet" som Morfar satte upp vid varje återträff.
"Jag älskar återträffar" Suckade Hayley glatt och lutade sig tillbaka i sin stol.
"Jo, det är väl kul" Muttrade jag och lutade mig mot bordet. Det kvittade vad jag hade gjort idag för att mina tankar hade varit på Justin hela dagen. Han åkte in till stan imorse och sedan dess har jag nästan saknat honom. Jag vet inte om det var en del av att jag var extremt kär i Justin eller om det bara var jag som var konstig.
Framför mig såg jag att Hayley pratade med mig men jag hörde absolut ingenting. Jag tänkte bara på Justin.
Hur överlevde jag den där månaden utan honom egentligen?! Hayley verkade nog inte märka att jag inte lyssnade eftersom att hon bara fortsatte att pladdra på.
Den ända gången jag faktiskt hörde vad hon sa var när hon nämde Justin. Jag hörde inte vad hon sa om honom, bara att hon sa Justin och då började jag genast le.
"Lucy, vad är det med dig? Du har varit konstig hela dagen!" Utbrast hon irriterat. Jag försökte ge henne ett svar som att "Jag är trött" eller något men jag fick inte fram något. Wow, jag sög på att ljuga.
"Öh, jag saknar någon" Stammade jag fram och tittade ner i bordet. Jag ljög ju inte.
"Va? Vem?" Hayley lutade sig nyfiket över bordet. Jag tittade upp med ett fånigt leende på läpparna.
"En, öh" Jag tvekade "kille som jag träffade i Stratford" Hayley ögon blev bara större och hon bara nyfiknare.
"Varför har du inte berättat detta tidgare?! Vem är det?"
"Om jag berättade för dig skulle du flippa ut"
"Okej, nu måste jag veta" Hon låg nästan över bordet nu. Jag öppnade munnen för att säga något men just då fångade något annat min blick.
"Vänta lite, är det där David och Bonnie?!" Jag visste inte om jag såg i syne eller om det faktsikt var min kusin David och Bonnie, tjejen som han hade haft en stor crush på i år, som gick hand i hand.
Jag reste mig snabbt från stolen och gick fram till dom.
"David!" Utrast jag glatt med ett stort leende "Tillsammans med Bonnie, äntligen!" David blängde mot mig.
"Wow, det var längesedan" Skrattade Bonnie och kramade om mig.
"Och gud vad du har förändrats! Du är verkligen inte det där knubbiga lilla barnet med stora glasögon som du var på dagis, du ser ju jätte bra ut nu!"
Tack och lov för det! Jag pratade inte mycket om hur jag såg ut när jag var liten, men jag såg hemsk ut.
Jag log tacksamt mot henne.
.
Det enda jag hörde var flickor ropa "Justin!" i kör och en grupp av fnittrande tonårstjejer som stod precis bredvid oss. Jag, Ryan, Chaz, David, Bonnie och Hayley stod precis i utkanten av den stora folkmassan som skulle se Justin. Vi hade inte ens planerat det, utan vi fick det som en liten galen ide när nästan alla vuxna satt halvt fulla inne i party tältet och drog dåliga skämt.
"Hey, där är Scooter och Alfredo" Sa Chaz lågt och pekade på två knappt synbara människor i skuggan av scenen. De pekade mot oss. Ryan och Chaz vinkade diskret och Hayley flippade nästan ut totalt. Men sedan kom hon på att hon inte fick avslöja något så hon började banka huvudet i David's axel. Konstig som hon var.
Fast värst var nog när självaste konserten började så flippade hon ut på riktigt, och helt plötsligt hade hon försvunnit med ett helt främmande gäng av tjejer.
"Tror ni att Hayley kommer tillbaka snart?" Frågade jag när konserten hade varit i snart en timme. Jag var ganska orolig för henne. Visst, hon kunde klara sig själv men jag ville ju helst inte tappa bort henne i en så stor folkmassa som denna.
"Ja, det är bara två låtar kvar" Sa Chaz. Jag nickade och sjöng med lite till "Baby" för att lugna mig.
"Tror ni ens Justin vet att vi är här?"
"Ja, du skickade väl ett sms innan?"
"Han svarade aldrig på det" Jag drog upp min mobil igen för att försäkra mig om att han inte hade svarat, men det hade han inte. Han hade bara läst det, fast han hade kanske inte tid.
Plötslig såg jag en utmattad Hayley som försökte ta sig fram genom folkmassa.
"Gud vad galet det är där framme!" Suckade hon och lutade sitt huvud mot min axel. Jag skrattade och tittade på Justin som stod och pratade på scenen.
"Tyvärr så har jag bara två låtar kvar" Sa han och putade med underläppen lite. Han var så underbar.
Besvikna skrik och rop hördes.
Han pratade lite mer innan han körde igång "Never Say Never" och då flög Hayley's huvud upp igen och hon sjöng med i låten för full hals. Själv skrattade jag bara åt henne.
"Ursäkta mig" Någon knacka svagt på min väntra axel. Jag vände mig om och såg en kvinna i vuxen ålder med brunt axel långt hår och ett par svarta solglasögon. Jag hade aldrig sett henne förut.
"Ja?"
"Är det du som är Lucy?" Jag nickade och såg osäkert på Ryan och Chaz som till min förvåning kramade om kvinnna och hälsade på henne.
"Öh, känner ni varandra?" Frågade jag förvirrat.
"Ja, detta är Allison, en i Justin's crew" Sa Chaz. Så det var därför som kände varandra! Hayley kände också igen henne tydligen eftersom att hon kunde knappt andas.
"I alla fall, vill du vara One Less Lonely Girl?" Frågade hon mig. Jag höjde ögonbrynen.
"Vill jag vara vad?" Jag hade ingen aning om vad hon pratade om.
"Vänta, ska Lucy få vara One Less Lonely Girl?!" Urbrast Hayley förtvivlat. Jag antog att hon visste.
Avensjukan var tillbaka i hennes ögon och det såg ut som att hon hade kunnat börja gråta vilken sekund som helst.
"Jag vill inte vara vad det nu var jag skulle vara, men min vän Hayley vill så ta henne"
Hayley tittade förvånat på mig. Det såg ut som att en lampa lystes upp ovanför hennes huvud eller något.
__________________________________________________________________________________________
FÖRLÅT! Detta blev också jätte dåligt! Jag vet faktiskt inte vad det är med mig och dåliga kapitel nu för tiden.
Btw, ni kommer väl ihåg att jag har nämt Bonnie innan?^^
KOMMENTERA FÖR MERA! ÄVEN OM DETTA OCKSÅ SÖG -.-
Postat av: Emelie
Jätte bra ! :)
Postat av: malin :-D
DET VAR JU INTE DÅLIGT!!! MEEERA!!!:-D<3333
Trackback
