Jag stod inne i köket med min mormor och torterade en morot pågrund av min frustration över att Ryan och Chaz inte svarade. Jag hade ringt säkert tio gånger till dom men ändå så svarade dom inte ! Jag hade bara fått höra från Ryan's mamma att deras plan blev försenat.

"Lucy ! Vi kör till flygplatsen nu !" Hörde jag Luca ropa utifrån. Med ett ryck släppte jag den torterade moroten och sprang ut till mina bröder och morfar.

"Jag vill följa med !" Utbrast jag och hoppade in i bilen så fort jag kunde och smällde igen bildörren. Morfar öppnade dörren igen och log mot mig.

"Vi skulle gärna ha med dig skruttan, men det finns inte mer plats i bilen" Morfar log sorgset mot mig, men jag tänkte inte ge upp.

"Men då kan väl jag köra och hämta dom ? Så kan ni andra fortsätta med traktorn eller vad ni nu håller på med" Jag log över att jag hade kommit en ide så fort. Morfar kisade med sina bruna ögon och lade huvudet på sene, som han alltid gjorde när han tänkte. Efter en minuts tänkade nickade han och gick sedan ifrån bilen tillsammans med mina bröder. Glatt hoppade jag ur bilen och tog sedan tag i min handväska som låg i baksätet.

Sedan satte jag mig i framsätet och försökte komma ihåg allt jag lärt mig av Antonio och körskolan, eftersom att jag nästan aldrig körde bil.

 

-

 

Jag stannade bilen på parkeringen och kollade sedan på klockan, den var tjugo över fem, de skulle landat nu. Nervöst drog jag ur nyklarna ur bilen och klev ut. En sval, skön vind blåste över parkeringen när jag ställde mig lutandes mot bilen och väntade på att de skulle komma ut. En otålig ilning for igenom min kropp och jag började skakade på mitt högra ben, som jag alltid gjorde när jag var nervös. 

 

När jag inte hade sett någon av dom på nästan tio minuter började en svag panikslagen känsla sprida sig i min kropp. Vart var dom ? Precis när jag skulle prova att ringa Chaz så hörde jag en välbekant röst ropa mitt namn. Jag tittade upp och såg Ryan och Chaz komma mot mig. Jag suckade lättat och vinkade mot dom medans min blick drogs mot flygplatsbyggnaden igen, hoppandes på att få se Justin med sin resväska. Mitt leende bleknade när jag insåg att han inte skulle komma.

"Ni fick inte med er han va ?" Frågade jag besviket när Ryan och Chaz var framme hos mig. Ryan tittade ner i marken och Chaz kliade sig i nacken. Jag suckade besviket och lutade mig mot bilen igen.

"Såklart han inte skulle komma. Vad tänkte jag med egentligen ?" Muttrade jag surt och sparkade sedan på bilen.

"Ledsen Lucy, vi försökte verkligen få med han" Chaz såg medlidsamt på mig och lade sedan en arm om mina axlar.

"Du får prata med honom senare" Sa Ryan och rufsade till mitt hår lite. Jag nickade och hjälpte sedan dom med sina resväskor.

-

Jag satt och pillade i min middag medans alla andra pratade i mun på varandra. Det enda jag kunde tänka på var att Justin inte var här. Jag ville att han skulle vara här. Fast om man ser det ur Justin's perspektiv så förstår jag att han valde att stanna hemma istället.

"Det luktar fläsk !" Utbrast Antonio i en väldigt sydlänsk dialekt, då jag kunde inte låta bli att skratta för mig själv.

Antonio satte sig bredvid mig och började lägga upp en massa mat på sin tallrik. Det var som att han åt för två personer.

"Vart har du varit ?" Frågade jag efter en stund. Han hade inte varit hemma på typ fyra timmar, och han var ju inte heller här när vi började äta.

"Äsch, skulle bara fixa lite med grannens traktor" Sa han och gav Ryan en konstig blick. Ryan gav Chaz en likadan blick och sedan började alla prata i mun på varandra igen. Jag visste inte varför men jag tyckte det var konstigt.

"Lucy gumman, om du bara ska sitta och pilla i din mat kan du lika gärna ta Tinky-Winky ut på en kvällsrunda" Sa Mormor med något lurigt i hennes leende. Var det bara jag eller hade alla börjat bete sig konstigt nu eller ?! Hennes konstiga leende försvann direkt när hon gick tillbaka till att beundra Ryan och Chaz.